Nog finns det många bostäder i krisens spår. Hus, lägenheter, rum. Allt till en horribel hyra. Möblerat, tänkte vi. Praktiskt att inte behöva dra med sig hela bohaget. Efter några rundor kunde vi snart konstatera att spanjorenas uppfattning om möblerat skiljer sig något från vår. De där eländiga möblerna som ska fungera som soffor, t ex. Hur i h_e ska man kunna ligga och titta på tv i en möbel som ser ut som en soffa men som består av 4-5 smådelar, stoppad sits och rygg som stolar utan armstöd ungefär, och som är ihopknuffade lite hjälpligt. De glider isär när man sätter sig, och är fasansfullt obekväma. Och så finns det sängar, så klart. 190cm är standardlängden. Det uppskattar inte maken som är 2 meter lång. Och så den där eviga frityrmaskinen som tar upp halva diskbänken! DET har alla hem, men inte en kaffebryggare så långt ögat når.

Vi drar oss tillbaka, funderar och återkommer med beslutet. Frågan är fortfarande      ¿ sin amueblar o amueblado ?

/Mi

Inkapslad  i en såpbubbla av hetta, steg jag ner på flygplatsen i Madrid. Barajas airport. Klockan var 21.30 och det var fortfarande 35 grader varmt. Ska vi verkligen bo här? I denna värme? Klarar vi det? Tvekan kom krypande. Nog är det VÄL varmt?